Carol Christ är kanske mest känd som radikal feministteolog och en av dem som talar om Gudinnans återkomst bland andliga kvinnor idag. I den här boken har hon dock ett lite annat ärende: att beskriva processteologins många fördelar, och bygga broar mellan den och feministteologin. Det är en mycket lättläst bok där Christ förmedlar sin egen entusiasm inför detta teologiska projekt, som hon menar löser många teologiska knäckfrågor (bland annat synen på Guds makt, Guds immanens och transcendens, människans ansvar samt relationen till våra kroppar och det jordiska). Hon förespråkar, liksom Sallie McFague, metaforen "världen som Guds kropp". Mycket inspirerande.

Teologer som är inspirerade av processfilosofi är ofta angelägna om att minska avståndet mellan Gud och skapelsen. "Gud är relation i första hand" menar man, och betonar hur Gud inom sig upplever det som varje varelse på jorden upplever. En bild som används av dessa teologer för att beskriva förhållandet mellan Gud och världen är den av världen/universum som Guds kropp. Den kan hjälpa oss att förstå hur intimt och nära det som sker i världen är för Gud, lika nära som mina kroppsdelar är för mig.